Namn: Ingen vet. Han har inga register. Inga fotspår.
Kodnamn: Präparatorn
Yrke: Okänd. Officiellt icke-existerande.
Syfte: Att förbereda verkligheten för något som inte borde komma.
Bakgrund (eller brist på den):
Han dök inte upp – han fanns redan där, i marginalerna av allt.
I felstavade dokument. I gammal kod som plötsligt aktiveras.
I manuskript där meningar återupprepar sig utan att någon minns att de fanns där innan.
Han är inte sadistisk som Hallgrim.
Inte teknologiskt destruktiv som T∆.
Inte systemisk som Direktören.
Nej – Präparatorn är något mycket farligare:
En väktare av obehaglig tyst förberedelse.
En arkivarie av alltings felvända spegel.
Vad gör honom till antagonist?
Han förbereder platser för tragedier innan de händer.
Han skriver manus till katastrofer – som andra tror är slumpen.
Han dyker upp där ingen borde finnas: i ögonblick innan självmord, i sista tanken innan en olycka, i hörnet av en skiss som aldrig blev ritad.
“Allt detta har redan skrivits,” viskar han.
“Jag är bara här för att se till att det händer som det ska.”
Utseende:
Ingen har sett honom tydligt.
Men de som upplevt honom beskriver:
En man utan ögon – men med ögonlock som rör sig ändå.
En figur som korrigerar rum. Flyttar stolar. Vänder speglar bak och fram.
Lämnar efter sig anteckningar i skrivstil som ingen känner igen men alla förstår.
Relation till de andra?
Hallgrim beundrar honom men är livrädd för honom.
T∆ försökte koda bort honom – men lyckades bara multiplicera honom.
Direktören hävdar att han anställde honom, men ingen tror på det.
Präparatorn rör sig helt fritt och kan dyka upp – eller redan vara där – när man allra minst anar det. I olika tidslinjer, i olika dimensioner, i parallella universum… – överallt och ingenstans.
Och varje gång han dyker upp – eller redan finns där – och någonting händer, så lägger han ned sin anteckningsbok och konstaterar:
“Det här var menat att hända. Just här. Just nu”.
